Den sakkunskap som yrkesvägledare behöver för att arbeta med arbetsmarknadsinformation handlar om att hitta informationen, bedöma dess kvalitet, integrera den i vägledningsverksamheten och bidra till att förbättra verktygen för arbetsmarknadsinformation för livslång vägledning.
En vägledare bör ha följande kunskaper och behärska följande arbetsuppgifter:
- Vara förtrogen med begreppet arbetsmarknadsinformation för livslång vägledning.
- Vara förtrogen med olika arbetsmiljöer: offentlig sektor, privat sektor, entreprenörskap.
- Söka och hitta arbetsmarknadsinformation.
- Validering av källor till arbetsmarknadsinformation: Vad är tillförlitliga och bra källor?
- Skapa en enda ingångspunkt, en portfölj av viktiga källor till arbetsmarknadsinformation som stöder ditt dagliga arbete.
- Välja lämplig arbetsmarknadsinformation för olika klientgrupper.
- Förstå och tolka arbetsmarknadsinformation.
- Hänvisa individer till bra källor och verktyg.
- Lära individer att använda arbetsmarknadsinformation mer självständigt.
- Råda klienter på grundval av arbetsmarknadsinformation (välj arbetsmarknadsinformation och anpassa för klienterna)
- IKT-färdigheter: digitala kunskaper och nya kommunikationsvanor, ... förstå hur användarna integrerar ny teknik i sina liv och hur spridningen av arbetsmarknadsinformation kan anpassas vederbörligen.
- Arbeta med nya sätt att kommunicera, arbeta med ny teknik.
Hur kan du förvärva dessa färdigheter? Det finns olika sätt som hjälper dig att lära och hålla dig uppdaterad:
- Grundläggande insikter i arbetsmarknadsinformation för vägledning kan förvärvas genom att använda den här verktygslådan och det utbildningsmaterial som det hänvisas till i verktygslådan.
- Du kan följa workshopar och seminarier om arbetsmarknadsfrågor. Dessa kan anordnas av sektorsförbund, HR-företag, offentliga arbetsförmedlingar osv. Du kan vidareutbilda dig inom eller utanför din organisation. Branschnätverk för yrkesvägledare erbjuder ytterligare aktiviteter. Det är intressant att dela erfarenheter med vägledare inom och utanför din organisation.
- Tidigare erfarenhet som yrkesrådgivare eller i ett annat slags arbete kan vara mycket användbar.
- Nätverkande: Att samverka med lokala arbetsgivare och arbetsgivarnätverk är ett annat sätt att känna arbetsmarknaden i regionen på pulsen och att utvidga yrkesvägledarens nätverk på området arbetsmarknadsinformation. Delta i lokala partnerskap för sysselsättning, arbeta med sektorsförbund, arbeta med offentliga och privata arbetsförmedlingar, vidareutbildning, dela erfarenheter med andra vägledare, företagsbesök osv.
- Något annat som bidrar till kompetensutveckling är självutvärdering. Försök komma fram till vad som fungerar bra i din rådgivningsverksamhet när det gäller integrering av arbetsmarknadsinformation. Vad fungerar inte? Varför? Denna insikt kan bidra till att förbättra användningen av arbetsmarknadsinformation i livslång vägledning.
- När sakkunskapen om arbetsmarknadsinformation är otillräcklig i din organisation kan du uppmärksamma ledningen på vikten av att investera i färdigheter och kompetens som står i samband med användning och integrering av arbetsmarknadsinformation.
INITIATIV SOM INBEGRIPER STÖD FÖR YRKESVÄGLEDARE PÅ OMRÅDET ARBETSMARKNADSINFORMATION
- Infoabsolvent (Tjeckien) www.infoabsolvent.cz
- Yrkesvägledningskontor (Kroatien)
- ”Stigfinnaren” (Estland) www.rajaleidja.ee
- TET-tori (Finland) peda.net/tet
- Beroepeninbeeld (Nederländerna) www.beroepeninbeeld.nl
- eGuidance (Danmark)
INITIATIV PÅ OMRÅDET LIVSLÅNG VÄGLEDNING MED HÖG DELAKTIGHET AV LOKALA AKTÖRER
- Centrum för yrkesinformation (BIZ) (Tyskland) www.arbeitsagentur.de
- TET-tori (Finland) peda.net/tet
- Beroepenhuis (Belgien-Flandern) www.beroepenhuis.be
Arbetsmarknadsinformation bör nämnas som en central arbetsuppgift eller kompetens i yrkesvägledares yrkesprofiler och arbetsbeskrivningar. Den yrkesprofil som utarbetats av Cedefop återfinns i det dokument som det hänvisas till här. Arbetsmarknadsinformation är även ett centralt inslag i de europeiska riktlinjerna för livslång vägledning.
Vägledares syn på livslång vägledning återspeglar teoretiska synsätt. Det är värdefullt att lära mer om dessa synsätts ursprung och sätta in dig själv på detta område. Dessutom kan ny forskning medföra nya insikter. Om du är intresserad kan du följa olika experters arbete på området genom publikationer, konferenser, bloggar …
Du kan läsa mer om några intressanta insikter från akademiska experter nedan.
Typologi för IKT-baserade källor för livslång vägledning
De befintliga europeiska IKT-baserade resurserna på området yrkesinformation och yrkesvägledning har klassificerats av Offer i förhållande till DOTS-modellen, som utarbetats av Law & Watts (1977).
Offer, M., 1997, A Review of the Use of Computer-Assisted Guidance and the Internet in Europe, National Centre for Guidance in Education, Dublin.
OECD, Watts, A.G, 2001. The Role Of Information And Communication Technologies In An Integrated Career Information And Guidance System
TYPOLOGI FÖR IKT-BASERADE KÄLLOR FÖR LIVSLÅNG VÄGLEDNING
Beslutslärande
Resurser som har att göra med beslutslärande inbegriper matchningssystem som gör det möjligt för användare att relatera sina personliga profiler till relevanta inlärnings- eller arbetsmöjligheter. Resultatet är en förteckning över de möjligheter som matchar profilen bäst. Här inbegrips även innehållsfria resurser för beslutsfattande som är utformade för att hjälpa användare att utforska alternativ på ett systematiskt sätt genom att balansera det önskvärda i vissa alternativ mot den uppfattade sannolikheten att uppnå dem.
Medvetenhet om möjligheter
Resurser som har att göra med medvetenhet om möjligheter inbegriper databaser över inlärnings- och/eller arbetsmöjligheter, med en meny med sökkriterier som gör det möjligt för användare att hitta uppgifter som är relevanta för deras behov. Databaserna kan omfatta utbildningsanstalter eller utbildningskurser, yrken, arbetsgivare eller lediga tjänster, arbetsmöjligheter på volontärbasis samt information om hur man blir egenföretagare. Vissa inbegriper relevant arbetsmarknadsinformation om tillgång och efterfrågan. Det finns även ett antal exempel på arbetssimuleringar som gör det möjligt för användare att utforska särskilda yrkesområden på ett erfarenhetsbaserat sätt.
Självkännedom
Resurser som har att göra med självkännedom är utformade för att hjälpa användare att bedöma sig själva och att utarbeta en profil som kan matchas mot passande inlärnings- och arbetsmöjligheter. Dessa resurser sträcker sig från enkla självbedömningsformulär till psykometriska test. De inbegriper även öppnare ”brainstorming”-grepp.
Övergångslärande
Slutligen hjälper resurser som har att göra med övergångslärande användare att genomföra sina beslut. Här kan inbegripas stöd för att utarbeta handlingsplaner, skriva cv, fylla i ansökningsblanketter och förbereda sig inför urvalsintervjuer liksom hjälp med att ordna finansiering for inlärningsmöjligheter eller för att bli egenföretagare.
En enda ingångspunkt
Enligt en aktuell studie från Manipal City & Guilds som diskuterar processen att skapa ett robustare och mer användbart system för arbetsmarknadsinformation i Indien, bör alla informations-/uppgiftsflöden som kommer från flera källor integreras i ett gemensamt informationssystem. Detta gemensamma informationssystem bör kunna nås från ett enda gränssnitt som är lättillgängligt och användarvänligt (till exempel en webbportal).
Exempel i vilket ett stort antal uppgiftskällor samlas i ett gemensamt informationssystem
Manipal city & Guilds (2013). Towards a More Effective Labour Market Information System in India. ILO DWT for South Asia & Country Office for India.
Mot gemensam utveckling (gemensamt arbete med yrkesfrågor
Sociala medier kan användas i livslång vägledning för flera ändamål och har åtskilliga funktioner som påverkar den tjänst som tillhandahålls, vilket visas i Kettunen m.fl. (2015). Studien identifierar fyra olika funktioner för sociala medier i yrkesvägledning. För det första kan sociala medier användas i yrkesvägledning helt enkelt för att överbringa information. För det andra, och ett steg längre, betraktas sociala medier som ett medium för kommunikation person till person. För det tredje kan sociala medier ses som en interaktiv arbetsplats.
Slutligen betraktas sociala medier som en arena för gemensamt arbete med yrkesfrågor, där man i grupp kan dela med sig av erfarenheter och diskutera yrkesproblem på ett meningsfullt sätt.
Kettunen, J. Sampson, J., Vuorinen, R. (2015). Career practitioners’ conceptions of competency for social media in career services. Jyväskyläs universitet
Den digitala klyftan
En annan viktig aspekt som ofta framträder i litteraturen om IKT i livslång vägledning i allmänhet och sociala medier och vägledning i synnerhet är den digitala klyftan (se Bimrose m.fl. (2010), Sampson m.fl. (2015). Den digitala klyftan av första ordning avser det faktum att det finns en klyfta mellan olika befolkningsgrupper beroende på deras tillgång till datorer och Internet. Informations- och kommunikationsteknikens ständigt större utbredning har uppenbarat nya skillnader, denna gång i hur IKT används. Många författare har kallat detta ”den digitala klyftan av andra ordningen”. Begreppet förutsätter en gradvis förskjutning i ojämlikheten, från IKT-tillgång till IKT-användning.
Bimrose, J., Barnes, S. (2010). Labour Market Information (LMI), Information Communications and Technologies (ICT) and Information, Advice and Guidance (IAG): The way forward? Wath-upon-Dearne: UK Commission for Employment and Skills.
Bimrose, J., Barnes, S. (2010). An investigation into the skills needed by Connexions personal advisers to develop internet-based guidance. Reading: CfBT Education Trust.
Sociala medier i uppsökande verksamhet
Uppsökande verksamhet på arbetsmarknaden kan betraktas som alla slags åtgärder som identifierar och stöder icke-traditionella ”klienter”, såsom inaktiva, oregistrerade ungdomar, invandrare, funktionshindrade osv. En mängd uppsökande metoder kan användas. Hall m.fl. har identifierat sju olika metoder för uppsökande arbete beroende på insatsens intensitet.
Sociala nätverk kan utgöra en tillgänglig och kraftfull verktygslåda för att främja och belysa specifika tjänster, såsom yrkesvägledning. Personal inom uppsökande verksamhet uppger ofta att de använder sociala medier som en av de viktigaste kommunikationskanalerna gentemot oregistrerade ungdomar, eftersom de tenderar att vara ett av de ”fasta” inslagen i deras liv (Hall m.fl., 2015). Sociala medier kan dessutom användas för att organisera evenemang och har även flera operativa fördelar. Sociala medier kan snabbt uppdateras och anpassas till den specifika målgruppen innehålls- och språkmässigt. Tack vare metodens kostnadseffektivitet kan ett stort antal människor nås. Trots dessa fördelar måste vägledare ta hänsyn till att inte alla individer har tillräckliga it-kunskaper för att använda tjänsterna.
Hall, AM., Metcalfe, H., Irving, P. (2015) PES practices for the outreach and activation of NEETs. Europeiska kommissionen, GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering, Bryssel.